Superman => Superdöd?

Var och kollade runt lite på IMDBs hemsida och hittade en film som handlade om mysteriet bakom George Reeves's död (självmord eller ej), för er som inte vet eller kommer ihåg så var det George Reeves som hade äran att spela Superman först av alla (enligt min åsikt med tanke på att de allra första filmerna var stumfilmer...). Filmen heter "Hollywoodland" och det är självaste Reeves-kopian Ben Affleck som har fått äran att spela Mr Reeves. Har faktiskt inte sett filmen än, mycket på grund av att filmen verkar en smula hopping och bara trailern gjorde en förvirrad...


Hur som haver så kom jag fram till den något ironiska slutsatsen att det verkar vara otur att spela rollen som Stålmannen (Vänta bara Tom Welling xD). Efter George Reeves dog fick en herr Christopher Reeve ta över hjälterollen 1978 (Trots namnen och ironin är var dessa två INTE släktingar). Man tror att George blev mördad, andra tror att han tog livet av sig, men än idag finns det inga bevis som backar upp att någon av dessa stämmer (man funderar lite på vad mordutredarna pysslade med under denna period med tanke på Elvis och miss Monroe, just saying...).

Den 27:e maj 1995 var Christopher Reeve med om en olycka när han och hans fru var ute och red. Det hela slutade med att han blev förlamad från nacken ner, han kunde knappt prata själv och den enda kroppsrörelse han åstadkom var att röra sin vänstra arm i en viss vinkel. Efter sin olycka började han reagera på att det finns andra människor runt om i världen som lever med samma komplikationer som han själv, vilket gjorde att han började skänka pengar till välgörenhet för att hjälpa nervskadade individer. Christpher Reeve dog till sist år 2004.

 

 


The fourth kind (2009)

 

 

Blev tipsad om denna rulle av min kära kusin och tänkte faktiskt att jag skulle ge den ett försök.

 

Filmen handlar om verkliga händelser och innehåller riktiga bevimaterial och dokumenteringar från riktiga fall. Abbey Tyler (Milla Jovovich) är en psykolog som för en period sedan bevittnat mordet på sin make (i parets sovrum), men kan på något sätt inte komma ihåg hur gärningsmannen såg ut. Till sist ber hon en vän, som också är psykolog, att ge henne en hypnossession. Trots starka reaktioner under hypnosen, kan hon ändå inte beskriva gärningsmannen. några dagar senare fortsätter hon arbeta och märker konstiga samband mellan många patienters historier om sömnsvårigheter. Det visar sig att de vaknat vid samma tid och sett en vit uggla sitta utanför sovrumsfönstret och bara stirra på denne. Abbey vill försöka behandla en av sina patienter under hypnos, vilket patienten går med på. Under sessionen försöker hon få patoenten att gå tillbaka till den tid han senast såg ugglan, och försöka komma ihåg om det hände något annat. Patienten får panik och skriker om att någon kommer in i rummet och "släpar iväg" honom. När Abbey till slut lyckas väcka honom ur hypnosen vill han inte berätta någonting om det han återupplevt, utan beklagar sig från sessionen. Samma kväll ringer polisen till Abeby och säger att patienten hotar att döda sin familj och vill prata med henne. Abbey hinner dit för att höra desperat gråt från patienten och sen göör han det han hotat att göra. Denna händelse gör att Abbey börjar se på dessa fall med ugglan som något mer än bara patientfall, hon börjar sakta sy trådar mellan dessa fall och sin egen makes död och väver in sig i händelserna tills hon snart inte längre kan hitta ut...

 

Denna film gav mig rysningar och man ville inte ens pausa för en toapaus. För mig kändes denna film som en radikal ögonöppnare som man bara inte kunde få nog av. En del scener är så berörande att till och med jag fick tårar i ögonen, inte av sorg utan mest a chock över det man fick se (de är de verkliga filmklippen som visas).

 

När jag först började se filmen började jag tro att det skulle vara som en dokumentär (typ som "paranormal activity"), men filmen övergick sedan som en vanlig film och förtsatte som en väldigt snygg sammanflätning av orginalklippen och skådespelarnas sida. Filmen är mycket skickligt gjord, tror man inte på det som Abbey försöker bevisa kan jag garantera att du blir övertygad på ett eller annat sätt.Jag fick sova med Kissekatten nära och persienerna noggrant ihopdragna för att kunna somna den kvällen.

 

Filmen gav helt enkelt ett JÄVULSKT stark intryck. det är sorgligt att IMDB bara har gett den 5,9/10. Mitt betyg är helt klart 9, kanske till och med 9,5. Rekomenderar denna till nyfikna, övertygade och personer som inte vet vart de står i frågan om det finns annat liv. Du bör kanske ha fyllt 16, men det beror helt på hur pass känslig personen i fråga är. Och glöm inte "the truth is out there"....

 

 

Se inte denna strax innan du går och lägger dig...

 

 


Machete (2010)

 

Filmen handlar om problemen med gränsen mellan Texas och Mexico, fast mycket orealistisk sådan (mycket är överdrivet). Machete (Danny Trejo) tvingas fly över den mexicanska gränsen efter hans fru och dotter brutalt mördats av "maffia-bossen" Torrez (Steven Segal).  I Washington gömmer han sig som illegal flykting och ligger lågt, framtills det att han kontaktas av en Mr Booth (Jeff fahey). Booth påstår sig vilja sätta stopp för den besinningslösa ledaren för slakten av illegala flyktingar (från den mexicanska sidan) och erbjuder honom 150.000 dollar i kontanter. Machete tackar ja till jobbet men blir istället en docka för att försöka "visa folket" hur farliga mexicanerna är. På flykt från polismyndigheterna finner han nya vänner i resistensstyrkorna, och kämpar för frihet tillsammans med bland annat Luz/She (Michelle Rodriguez) och sartana (Jessica Alba).

 

Personligen tycker jag att handlingen är kanon, men manuset är lite på håret för volgär... man påmins ständigt av scenerna i kill bill vol.1, det vill säga att det sprutar ofta blod oavsett skadan. Det är faktiskt bra att någon har stake nog att göra en så pass rå film om mänskliga rättighets kamp, ser man hur långt det kan gå med rasismen kanske någon "rasist" öppnar ögonen och försöker förstå vad det faktiskt innebär att vara förtryckt.

 

Det som jag tycker gör att filmen kan upplevas spåra ur, är att denna så kallade kvinnokarl får sig ett snabbt ligg med nästan varenda kvinnlig karaktär han bemöter (tack och lov har Herr regissör klippt bort sexscenerna, så man slipper se juppandet *phu*). Alla karaktärer går rakt på sak och det är ganska lätt att förstå att man tagit saker ur verkligheten, kryddat drastiskt och satt ihop det till en film.

 

Trots några negativa åsikter vill jag ändå ge denna rull 6/10 i betyg. IMDB's betyg: 7,1/10. Jag skulle dock rekomendera att ingen (utom härdade personer) ser denna film innan de fyllt 16, är man överkänslig för blod och sån skit kanske ma inte bör se den alls.  Se den eller ej, vilket som bestämmer du^^.


RSS 2.0